Hejsan!

Internet bestämmer sig med jämna mellanrum för att gå sin egen väg, men nu är jag på plats igen. Igår åkte Erika, Elin, Mattias och Mikael till Valley of Peace och de kommer inte hem förrän imorgon så vi inväntar med spänning deras ankomst för att få höra om hur de haft det. Därför körde jag och Hanna solo igår. Det startade med två timmar bön i kyrkan på morgonen. De har en fantastisk struktur. 5.30-7, 9-11, samt 14-17 från måndag-lördag har de någon som är i kyrkan och ber. Där har de fullt av mappar med olika böneämnen, t.e.x ungdomarna, pastorn, kyrkans vision, premiärministern, landet, Israel mm. Så personen som är där ber för de här olika sakerna och även för böneämnen som kommit in under dagen, eftersom man kan ringa till receptionen om man behöver förbön. Församlingen är, som ni märker, väldigt inriktad på bön vilket jag tycker känns jättekul!

 

Hur som haver, efter bönen tog vi oss en promenad och inhandlade lite mat. Vi kom fram till att scones var det perfekta kvällsmålet och beslutade att slå slag i saken. Till en början inga problem, men sen stötte vi på den lilla detaljen att ingen av oss visste hur vi skulle sätta på ugnen... Det är ju en gasspis, men vem vet hur ugnen fungerar?! (Förmodligen alla utom vi...) Så vi bestämde oss för att låta ugnen stå på ett tag och se i fall det kom någon värme. Sagt och gjort, tio minuter senare kollade vi in i ugnen igen och kom fram till att temperaturen där varken hade sjunkit eller stigit. (Men vad är det för "pysande" ljud som jag hör hela tiden?) Är det möjligt att man måste tända lite eld också tro? Vi kom fram till att det var värt ett försök och jag ryckte åt mig tändaren och med den i högsta hugg tände jag eld och började vifta runt inne i ugnen. Vi hittade lösningen... PANG så såg jag eld överallt som slog emot mig och jag hoppade bak i panik. Det var uppenbarligen en gasugn och gasen hade nu stått på bra länge och samlat på sig explosionskraft. Men ingen skada skedd! Efter några minuter av återställande i chockbalansen kunde vi lugnt sätta på ugnen igen, baka våra scones, äta dem med tomat och te och njuta av kvällen. Det hela avslutades med film och snickers. Mm-mm-mm! Jag har nästan glömt hur traumatiskt det var där ett tag... Men bäst lär man sig faktiskt på egen hand! Typ.